Mikroäventyr: våra erfarenheter

Förr i tiden, dvs före barn, levde min man och jag så här. Vi arbetade non-stop. På arbetstid och på fritid. Kvällar, nätter, helger – alltid. Det är ett under att vi hittade tid att träffas och gifta oss… Men när semester kom, lämnade vi allt och gav oss ut på svindlande äventyr. Klättra högsta berg på varje kontinent, ta en kurs i fallskärmshoppning, utforska ett helt land – sådana var våra projekt.

Sedan kom våra efterlängtade krulltottar. Och tack vare de upptäckte vi att äventyr inte behövde innebära ett exotiskt resmål med risk för livet och inte behövde begränsas till semester heller.

Det visade sig att äventyr fanns överallt och kunde upplevas när som helst.

Det fanns vackra sjöar att paddla,

spännande bergstoppar att bestiga,

underbara stigar att vandra,

nervkittlande grottor att kika in i

och massor med andra härligheter  precis överallt här i Sverige någon minut eller några timmar bort.

Innan våra barn kom och ”tvingade” oss att stanna hemma, hade vi inte en susning om hur fantastisk svensk natur var. Och en av oss är född och uppvuxen här och har så djupa svenska rötter som Släktforskningsprogrammet tillåter att spåra…

Det enda som behövs att få uppleva det vackra som svensk natur har at erbjuda är att ge sig ut. Detta är dock en gedigen utmaning. Det finns så många ursäkter: man är trött, vädret är dåligt, barnen vill inte, vi gör det imorgon istället, var ska vi gå vi har redan varit överallt, osv osv.

Vi skapade Ävenflykter som stöd för oss själva att bekämpa dessa ursäkter, att uppbåda entusiasm för att ge oss ut och energi för att faktiskt klara av att gå utanför dörren. Och det funkade. (Läs om våra knep att ta oss ut hemifrån här)

Mikroäventyr och små utflykter (=ävenflykter) blev ett framgångskoncept för oss. Vi har upptäckt att vi kunde uppleva dagligen det som tidigare har varit begränsad enbart till semester. Att få uppleva naturens skönhet, eller/och utmana kroppen och karaktären behöver inte vara ett mastodont projekt som kräver flera månader planering – insåg vi med förvåning. Det är enkelt: bara gå utanför dörren.

Du kan utforska stigar i närmaste skog, gå i mörker med ficklampa, laga middag ute, studera insekter/grodyngel/hödjur, prova på orientering, lära dig nya sätt att förflytta sig i naturen (mountainbike, kajak, turskidor). Allt detta är äventyr. Kanske mikro för dig som är erfaren, men stora för dina småttingar, och enorma för dig som har aldrig gjort någonting liknande.

Man kan inte annat än hålla med äventyraren Alastair Humphreys:

“Adventure is all around us, at all times, even during hard financial times such as these; times when getting out into the wild is more invigorating and important as ever.”

Och vad hände med våra stora äventyr? Vi blev ännu duktigare på dem! Mikroäventyrande gav oss massor med nya kunskaper, färdigheter och idéer.

Prova du med. Bara ge dig ut i naturen och låt äventyret börja. Lycka till!